2015 – Teknologie doktor Lars Cederqvist/Svensk Kärnbränslehantering AB

 Teknologie doktor Lars Cederqvist

Intervju med Lars Cederqvist

Lars Cederqvist – teknologie doktor i svetsteknik och Nova FoU:s pristagare i kategorin ”Årets forsknings- och utvecklingspris 2015”.

Lars Cederqvist

Bakgrund
SKB-medarbetaren Lars Cederqvist kan nu titulera sig teknologie doktor i svetsning. Det handlar om en unik svetsteknik tänkt att för evigt försegla det svenska använda kärnbränslet i kopparkapslar. I drygt fyra år har Lars Cederqvist arbetat med sin doktorsavhandling med namnet ”Friction stir welding of copper canisters using power and temperature control”. Målet var att visa att det finns en svetsmetod som lämnar efter sig en svetsfog som är lika stark som resten av kapseln, och som därför kan användas för slutförvaring. Metoden heter på svenska friktionsomrörningssvetsning och den uppfanns i sin ursprungliga form i England 1991 av svetsinstitutet The Welding Institute. Fram till 2002 genomförde institutet flera försök åt SKB. Tekniken visade sig vara så intressant att SKB köpte en egen utrustning som togs i drift på Kapsellaboratoriet i Oskarshamn 2003. Sedan dess har Lars Cederqvist, som började på SKB under 2002, arbetat med att utveckla en metod som kan användas i produktionen i den planerade inkapslingsanläggningen.

Vem är Lars?
Lars är 37 år och ursprungligen från Skövde. Efter naturvetenskaplig linje på golfgymnasiet i Borås blev det civilingenjörsutbildning i maskinteknik och collegegolfspel på University of South Carolina. En professor tyckte att Lars var rymdforskarmaterial och anställde honom att forska i friktionssvetsning (friction stir welding, FSW) åt NASA under de två sista åren av utbildningen. Forskningen gick bra och Lars träffade t ex SKB på en internationell FSW-konferens och fick efter examen jobb på Eclipse Aviation som skulle ersätta nitarna i flygplanshöljet med FSW-svetsar, och under året där så utvecklade Lars svetsparametrar och styrde svetsmaskinen vid svetsning av de första jetflygplanen. 2002 bestämde sig Lars för att flytta hem till Sverige igen och anställdes av SKB för att utveckla FSW-tekniken.

Vilka sidoeffekter/nya idéer (Spin-off) har ditt arbete fått?
Drygt 12 års forskning och utveckling av FSW-tekniken på Kapsellaboratoriet har medfört en stor kompetens angående FSW-tekniken och de framsteg som gjorts är applicerbara också vid FSW av andra material och tjocklekar. T ex så har vi utvecklat ett nytt sätt att styra och kontrollera FSW-svetsar, och idag använder många metoden där en regulator automatiskt styr värmetillförseln för att ha rätt temperatur så det blir defektfria svetsar. Med hänsyn till denna kompetens har Svetskommissionen och forskningsinstitutet Swerea KIMAB visat stort intresse av att ett framtida FSW-centrum knyts till Swerea KIMAB´s fogningscentrum. Även tre svenska universitet (och ytterligare 2 nordiska universitet) har visat stort intresse för ett FSW-centrum, då behovet av kompetens och svetsutrustning är det som håller tillbaka utvecklingen.

Vilken blir din roll och vilka möjligheter ser du med ett FSW-center?
Ifall det blir ett FSW-center så blir rollen att tillsammans med Svetskommissionen och Swerea KIMAB:s Fogningscentrum hitta svetsprojekt där FSW kan tillämpas, och att visa dess potential för industrier som inte använder FSW idag. Sedan blir min roll naturligtvis att ta fram svetsparametrar och verktyg till de olika tillämningarna som visar att FSW är den mest lämpade svetsmetoden.

Vilka utvecklingsmöjligheter ser du för tekniken som sådan, för Kapsellaboratoriet, och för Oskarshamn?
Med ett FSW-centrum i Kapsellaboratoriet så skulle det bli en mötesplats för många forskare och intressenter. Eftersom Oskarshamn har många industrier så skulle säkert några av dessa kunna dra nytta av den FSW-kunskap som byggts upp på Kapsellaboratoriet.